Här är en länk till en intervju gjord förra hösten av Tidningen Hälsa med en kollega, Kaironreflexologen Micael Blomdahl.
Nedan finns den givande delen av artikeln där en klient till Micael intervjuas och delar med sig av sina erfarenheter av behandlingseffekterna. Det är en beskrivning som vi reflexologer kan känna igen frÃ¥n mÃ¥nga klienter, där de berättar om en känsla av omstart, en ”storstädning av hÃ¥rddisken” efter nÃ¥gra behandlingar.
Det som skiljer Kairons zonterapi/reflexologi frÃ¥n alla övriga zonterapi/reflexologiskolor (vÃ¥ra systerskolor i Norge och Finland undantaget naturligtvis) är att vi förutom fötter och underben behandlar hela kroppen. Karl Axel Lind ”Reflexologins Fader i Norden” började utveckla Kaironmetoden pÃ¥ 80-talet och han är fortfarande igÃ¥ng med sin forskning.
Steg 1 av 10 på utbildningen är dock den klassiska fotzonterapin. Därefter jobbar vi oss upp via underben, knän, lår upp till ansikte och kranie.
Reflexologi gav Katarina en omstart
Efter tre behandlingar kom Katarina Green upp ur en riktig svacka. Hon fick vitaliteten och sömnen tillbaka. Det var som en trestegsraket.
Som att göra en omstart på datorn. Så beskriver Katarina Green, 47, sin upplevelse av reflexologi. Tre behandlingar för ett och ett halvt år sedan hjälpte henne tillbaka på rätt spår. Innan hade hon känt sig nedgången både fysiskt och psykiskt.
– Jag var lesen i livet och flydde genom att jobba jättemycket, 60 till 80 timmar per vecka. Jag kom in i en ond cirkel, fick jättesvÃ¥rt att sova, spände käkmusklerna under natten och fick nackspärr titt som tätt. Jag kände mig aldrig utsövd men kämpade pÃ¥, berättar hon.
Egentligen var det främmande för Katarina att söka sig till en komplementär behandlingsmetod. Hon löptränar, har yogat lite och gått på massage, men där har gränsen gått.
– Jag är extremt skeptisk. Men jag kände mig sÃ¥ dÃ¥lig att jag tog chansen när den dök upp. Det kändes som att jag inte hade nÃ¥got att förlora.
Under två veckor fick Katarina sina behandlingar och blev märkbart bättre under tiden.
– Jag vet inte hur det hade varit utan reflexologi, men nÃ¥got hände, säger hon.
Efter första behandlingen, som varade knappt en timme, kände sig Katarina tröttare än någonsin tidigare.
– Jag gick och la mig pÃ¥ en brygga i solen. Jag somnade och sov djupt i tre timmar, det var nÃ¥got jag absolut inte hade trott skulle kunna hända.
Nästa behandling påverkade humöret.
– Jag blev otroligt arg! Själv hade jag inga problem med det, men min omgivning fick problem. Jag försökte reda ut saker och tog de konflikter som behövdes tas.
Efter tredje behandlingen, som blev den sista, kände sig Katarina helt återställd.
– Plötsligt kunde jag sova igen. Jag vet inte om det berodde pÃ¥ omvÃ¥rdnaden och att nÃ¥gon brydde sig, eller om det var själva metoden i sig. Men det var som om jag plötsligt hittade tillbaka till mitt viloläge. Jag kom pÃ¥ rätt spÃ¥r och mitt liv kunde börja rulla pÃ¥ ett bra sätt igen.
Katarina kände att något hände i kroppen under behandlingarna.
– När terapeuten tryckte pÃ¥ speciella punkter – jag minns särskilt ovansidan pÃ¥ fötterna, runt knäskÃ¥larna pÃ¥ utsidan av benen och uppe vid axlarna – sÃ¥ gjorde det jätteont ibland. Jag blev varm och märkte efterÃ¥t att jag blev törstig, blodet rusade och spänningar lossnade, ungefär som efter en rejäl massage. Kring knäskÃ¥larna blev det ett mönster som satt kvar ett par dagar.
Katarina är fortfarande skeptisk till alternativa behandlingar men skulle kunna tänka sig att gÃ¥ till en reflexolog om hon fick problem igen. Även om behandlingen var smärtsam – hon fick ibland stärka sig med tanken ”jag har fött barn, jag har fött barn …” – sÃ¥ säger hon att den var enkel.
– Jag ställde bara lite frÃ¥gor under tiden, men behövde aldrig tänka pÃ¥ nÃ¥got särskilt eller göra nÃ¥got särskilt.
Text: Lena Olausson
? stress, sömn, zonterapi, reflexologi