Håller som bäst på att ta mig igenom en bok som jag helst av allt sluppit läsa, dvs om vi hade levt i en bättre värld hade den inte behövt skrivas.
I boken ”Piller och profiter” av John Virapen, fd VD pÃ¥ läkemedelsföretaget Eli Lilly här i Sverige beskriver han företagets skrupellösa handlande för att fÃ¥ nya läkemedel godkända. Tron pÃ¥ att läkemedelsindustrin verkar för oss människor krymper avsevärt , och insikten att det är vinstintresset som styr deras handlande tar plats. Visst säger Virapen att vissa läkemedel är bra, men de är inte inkomstbringande för läkemedelsindustrin.
”En storsäljare, en sÃ¥ kallad Blockbuster, kännetecknas inte bara av oerhört höga försäljningssiffror. En storsäljare är mycket mer än bara ett piller som det säljs miljarder av, den ska vara mer än ett piller och avsättningen mÃ¥ste vara enorm. En storsäljare är ett piller där den sjukdom som ska botas eller lindras är av mindre betydelse. För även om det förvisso finns mÃ¥nga sjuka människor, är det likväl ocksÃ¥ sant att sjukdomen är undantaget, inte regeln. De riktigt sjuka är sÃ¥ledes en relativt liten marknad. Föreställ dig att man kan sälja ett läkemedel till människor som egentligen inte är sjuka. DÃ¥ öppnar sig en helt ny marknad. Det är detta som är storsäljarens nya egenskap. Eli Lillys substans Fluoxetin skulle komma att spela den rollen.”
Detta ”lyckopiller”, antideppressiva medel godkändes i mÃ¥nga länder i slutet av 80-talet under namnet Prozac eller Fontex. David Healey, läkare och psykiater gjorde 1999 en rimlig uppskattning att preparatet dÃ¥ hade 25000 döda pÃ¥ sitt samvete, mord och självmord pga kraftiga personlighetsförändringar redan efter kort intag av substansen.
Idag riktas marknadsföringen mot barn, och Virapen sover illa pÃ¥ nätterna, hans samvete skaver när han tänker pÃ¥ vad han själv varit med om att fÃ¥ godkänt. ”Skräp, gift med farliga biverkningar” som han själv säger. Dock dröjde det till 1995 innan Fontex godkändes i Sverige.
Virapen håller med British Medical Journals förslag till åtgärder inom branschen:
- Patienterna skulle vara säkrare om läkemedelskoncernerna var rättsligt ålagda att publicera alla allvarliga biverkningar och kontraindikationer samt alla allvarliga komplikationer omedelbart efter att en studie avslutats
- Att det fanns klart definierade ekonomiska gränser mellan läkemedelsindustrin, forskarna i de kliniska försöken och den systematiska utvärderingen av data.
Det borde ju vara självklarheter kan man tycka.. Om en studie i dagsläget avbryts pga att man inte får de resultat som man önskar av preparatet eller att försökspersonerna mår dåligt eller kanske tom blir suicidala behöver resultaten inte överlämnas till tillståndsmyndigheten.
? prozac, läkemedel, antidepressiver, lyckopiller